Det är lite rörigt i mitt sovrum. Fåtöljen som står där är ofta en plats där jag lägger saker som jag inte hunnit eller orkat städa undan. Ofta ren tvätt men just nu ett överkast jag inte riktigt vet vad jag ska göra av och en hög med galgar. Ovanpå allt har Abbe kommit till ro och när jag insåg att han vilar just under den asexuella Pride-flaggan som hänger på väggen inspirerade det till den här texten. Den aromantiska flaggan hänger precis bredvid så den finns också med även om den inte syns på bilden.
Detta fick mig att tänka på vilan som en Pride-flagga eller helt enkelt det att komma till ro i sin läggning kan innebära.
En del blir nog förvirrade av alla flaggor som finns och inom de asexuella och aromantiska spektrumen finns det ju väldigt många. Jag har alltid lyssnat på AceDadAdvice, Cody Daigle-Orians (influenser och författare) som brukar tala med budskapet att alla microlabels bör ses som verktyg och hjälpmedel i stället för ramar där en ska försöka passa in. Tror inte det är möjligt att hitta en identitet som passar exakt därför att vi alla är unika individer – alla asexuella och aromantiska är det på sitt eget speciella vis och det applicerar naturligtvis på övriga queera identiteter också.
Jag har en microlabel som förklarar saker och ting för mig, har hjälpt mig att förstå mig själv och att min sexualitet är lika på riktigt och giltig som alla andras. Det har varit väldigt avgörande för mig. Så jag är av uppfattningen att dessa microlabels fyller – eller kan fylla – en enormt viktig funktion. Men jag har tänkt mycket på att jag inte ska prata om det för mycket.
Jag tycker inte att någon asexuell eller aromantisk person ska behöva känna sig pressad att förklara sin sexualitet / romantiska läggning i detalj.
Det är en risk man hamnar i hela tiden märker jag. Många saknar kunskap om asexualitet och aromantik och därför kan en känna sig pressad att förklara och utbilda. Många är oförstående hur det tex för en asexuell person fungerar om en känner av sexdrift fast utan att känna sexuell attraktion. Det verkar vara ett mysterium även för personer som är utbildade och kunniga inom sexologi eller HBTQIA+. För mig har att lära mig om de asexuella identiteterna inte varit ett mysterium utan tvärtom – jag har hittat ord för saker som jag upplevt i mitt innersta rum under hela livet.
Därför älskar jag mina Pride-flaggor och särskilt den asexuella flaggan representerar hela spektrumet för mig. Den innehåller allt och även den microlabel jag har identifierat som min. En dag kommer jag skaffa den flaggan också. Men jag kanske inte kommer gå i ett Pride-tåg med den. Den kanske jag får bevara i mitt hjärta, inspirerad av Jesus mamma Maria. (Jag kommer säkert inte låta bli att prata om den men jag hoppas att jag inte går i fällan att känna mig pressad att förklara den, om det inte känns rätt.)
Allt behöver inte va i en sån himla ordning. Allt behöver inte va förklarad, organiserat i tanken och jag behöver inte ha ord för allt. Allt behöver inte va förklarat eller ute i det öppna. Det kan vara en hög med olika grejer som finns där på insidan, likt högen med lite diverse grejer som ligger på min fåtölj.
Men ovanpå allt kan jag ändå finna frid. För den asexuella flaggan sammanfattar allt som finns där inom mig.
Jag kan likt Abbe rulla ihop mig ovanpå allt och finna ro under flaggan. Jag kan få förståelse och acceptans på att min läggning är giltig och duger som den är och det är nog.
Jag kan finna bekymmersfrihet under den asexuella flaggan.
The Aromantic Perspective 