Låt det sinnelag råda hos eder,
som också finns hos en katt.
Tung dag, tung vecka. Jag har försökt rensa skallen, att jag inte ska behöva se det där memet med glassbilen spela på repeat. Det av många grovt rasistiska memes som förekommer hos SD:s anonyma trollkonton. Som de inte skäms över. Som de tänker fortsätta med för de anser det är ”rolig” satir. Det är en klump inom mig, hur islamofobin normaliserats i Sverige. 😣
I dag är det IDAHOT, dagen för att uppmärksamma trans-, bi- och homofobi. Vi är jämfört med många länder i världen ett bra land för HBTQIA-personer. Men tex för transpersoner är vi sämst i Norden. Och alla dessa fobier frodas.
Särskilt inom frikyrkan, där man ju pratar om Guds kärlek. Jag nåddes under dagen av nyheten att Kristna Regnbågsrörelsen inte kommer kunna ha sin monter på EFK:s konferens Torp i midsommar. Anledningen? Det står ett uttalande på samfundets hemsida att det beror på häftig attityd emot att vi ska stå där. Och ledarna för EFK säger sig förfäras över den homofobi som finns i samfundet.
När världen känns alltför hård brukar jag fokusera på något som är mjukare. Jag tänker på hur Abbe alltid möter varje människa på samma sätt, vem du än är. Oavsett utseende, könsidentitet, läggning, religion eller politiska åsikter. Det viktigaste? Att du är lugn och framför allt snäll!
Han kommer ofta fram och kloar dig på fötterna för att säga hej – förhoppningsvis har du ej för fina skor.
Han säger ”mjau” och förväntar sig att varje människa han möter kan hjälpa honom att komma in.
Han lägger sig på rygg och leker och låter dig klia honom på hakan.
Du får hålla dig lite på avstånd när han är uppe i varv och ska ut och jaga – annars kan han bita till!
Om du sätter dig i rätt soffhörn kommer han fram för att se om han kan lägga sig där.
Vi har mycket att lära av djuren. De kan inte läsa, men de verkar inte behöva det heller. De kan redan utantill vad som står i Romarbrevet 2:11.
The Aromantic Perspective 