Jag har läst boken “Verkligheten korrigerar” av Per-Olof Eurell. Medan jag har stor respekt för författarens resa från att ha varit emot HBTQ-personers inkluderande i kyrkan till att göra en helomvändning och nu ha skrivit en bok om hur viktigt det är bejaka HBTQ-personer reagerade jag kraftigt emot det sätt han beskrev asexualitet. Därför vill jag skriva den här texten för att upplysa vad som blivit fel och varför det är beklagligt. Jag önskar med texten framföra skarp kritik i syfte att hjälpa den som verkligen vill bli en allierad och ge stöttning på ett bra sätt.
Jag har äntligen tagit tag i att läsa boken “Verkligheten korrigerar” av Per-Olof Eurell. Jag vill skriva denna bloggtext för att uttrycka mina reaktioner och tankar med fokus på det som uttrycks angående asexuell läggning i boken. Jag tycker det är vitkigt att göra det då jag själv är kristen och har kommit ut som asexuell och aromantisk, och jag brinner för att motverka den okunskap som finns. Jag önskar själv kunna vara öppen med min läggning inom kristna sammanhang och att asexuella och aromantiska personer ska kunna känna sig trygga i de kyrkor som vill vara inkluderande. Jag var lite förberedd sedan innan att den här boken innehöll felaktigheter, men när jag läste den blev jag ändå upprörd.
Jag vill bemöta de här sakerna. Och måste utföra en trigger-varning också för det är känsliga saker som kommer att tas upp.
Först och främst vill jag dock uttrycka min stora respekt för Per-Olof Eurell och det modiga steg han tar. Han kommer ur den del av frikyrkligheten som brukar beskrivas som evangelikal, karismatisk och konservativ. Jag blev så berörd av hans ärliga berättelse när jag lyssnade på Lustpoddens intervju med honom och han beskriver det också i sin bok. Han har varit styrelsemedlem i Världen I dag, varit med och grundat Skandinavisk Teologisk Högskola och stått på barrikaderna i kampen emot HBTQ-inkludering både i samhället och inom kyrkorna. Vändpunkten blev när hans älskade son kom ut som gay. Han började läsa teologisk litteratur som bejakade samkönade relationer, mötte kristna HBTQ-personer och skriver nu denna bok som handlar om hur kyrkor bör inkludera samkönade äktenskap. Jag får intrycket av Per-Olof Eurell som en varm person som verkligen vill utvecklas och som brinner för människor som annars hamnar i utanförskap. Det gör det svårt för mig att komma med denna kritik, men samtidigt litar jag på att han och andra som också vill vara allierade och verka för en inkluderande kyrka tar detta på rätt sätt. Jag framför kritik endast för att upplysa, hjälpa och varna för saker som kan bli skadligt och sårande. Jag tror att vi tillsammans ska kunna utvecklas så vi kan lyfta varandra!
Om en inte känner till situationen för HBTQ-personer i dessa sammanhang är det nog svårt att förstå vilket stort steg det är för en sådan som Per-Olof Eurell att nu stå upp för samkönade relationer. Han har till och med fått utstå hot från dem som han förut räknade som trossyskon och vänner. För detta får han min oändliga respekt och uppmuntran.
Med detta sagt så hamnar vi i olika synsätt i väldigt mycket. I boken blir det till exempel tydligt att Per-Olof endast vill inkludera monogama, tvåsamma relationer. Jag har utvecklats i en helt annan riktning där särskilt de senaste åren efter jag lärde mig om asexualitet och aromanticism för i samband med det har jag också lärt mig om polyamori och har den största respekten för det. Jag har också svårt för Eurells sätt att uttrycka sig om sexuella relationer utanför det monogama äktenskapet som “lössläppthet”. Men kristna som bejakar HBTQ-personer och samkönade äktenskap håller inte alltid med varandra. Jag ser fram emot många samtal och att vi tillsammans kan söka sätt att förstå varandra. Det jag kommer skriva om i den här texten kommer dock inte handla om just det utan det får vi spara till ett annat tillfälle. Nu önskar jag fokusera på det som berör just asexuell läggning som inte boken tar upp så mycket men nämner några gånger.
Vad gäller asexualitet har det i Eurells bok kommit med saker som renatav är felaktigheter och som kan vara både sårande och skadliga. Jag önskar därför redogöra för vad som blivit fel och varför jag anser det vara värt skarp kritik och en varning.
Mitt syfte med kritiken är inte att göra någon ledsen, givetvis. Jag tror jag uttryckt det tydligt att jag hyser respekt mot författaren och hans resa. Men jag kan inte låta texten stå oemotsagd heller. Det gör faktiskt ont i mig då jag tänker på dem som läser hans bok och eventuellt tar det han skrivit om asexualitet för sanning. Jag hoppas att författaren och de andra som läser detta kan ta till sig detta som bokens titel lyder – att här kommer en korrigering direkt från verkligheten som är tänkt att vara till hjälp och uppmuntran till att lära sig mer.
Ej att förväxla med asexuell förökning
Redan i höstas uppmärksammades jag av en vän på defintionen på asexualitet i den här boken. Kunde den verkligen stämma? Jag fick den skickad till mig och reagerade direkt på att den såg konstig ut.
Nu finns det ju många mindre bra definitioner av asexualitet på alla möjliga ställen och jag har fått förstå under dessa två åren att definitioner som tar hänsyn till hur asexuella själv väljer att uttrycka sig inte är att förvänta sig. För den som önskar få en definition på asexualitet som stämmer överens med hur asexuella själva uttrycker sig kan till exempel gå till den internationella sidan AVEN (Asexuality Visibility and Education Network) www.asexuality.org där det står: ”En asexuell person är en som inte upplever sexuell attraktion.” För att inkludera hela mångfalden inom det asexuella spektrumet brukar det uttryckas såhär: ”En asexuell person är en som upplever ingen eller väldigt lite sexuell attraktion.” Då kommer t.ex. grey-sexuella och demi-sexuella också med.
Det finns en stor bredd på upplevelser. Många asexuella stämmer in på beskrivningen att sakna könsdrift (på engelska libido) och att de saknar intresse av det sexuella, men det finns också många asexuella som känner libido även om de ej upplever sexuell attraktion. Låter detta komplicerat? Ja, kanske, för er som inte är asexuella själva. Det är ju en queer identitet och då den dessutom saknar mycket representation och den inte talas om lika mycket som andra läggningar så är den nog svår att förstå sig på. Men kanske det då också blir tydligt att det är viktigt att vara försiktig så det inte blir några allvarliga fel?
Jag har ändå blivit rätt van vid att definitionerna är mindre bra och ofta gör det väl inte så jättemycket, men den som finns i slutet av boken ”Verkligheten korrigerar” stack ut. Den innehåller ordval som jag överhuvudtaget inte hade sett förut. Jag tänker på dessa ord (på sid. 184): ”Det kan handla om att sakna könsorgan…” Jag reagerade direkt och jag tänker att det skulle nog många göra som har kunskap om olika sexuella läggningar hos människor för ingen av dem (t.ex. heterosexuell, homosexuell eller bisexuell) har att göra med hur kroppen ser ut utan enbart om upplevelsen av attraktion till andra. Som källa på avsnittet innan detta gavs wikipedia och jag undrade om den sidan även här hade använts? Jag gick till den svenska wikipedia-sidan och sökte på ordet ”asexualitet” för att se.
Mycket riktigt kände jag igen ordvalet därifrån och då blev det väldigt tydligt för mig vad det handlade om. På Wikipedia-sidan står det såhär: ”Asexualitet innebär att sakna sexualitet eller könsliv, alternativt att sakna könsorgan, eller att sakna könsdrift och sexuellt intresse. Många djur har brunstperioder varemellan de är asexuella, medan andra djur och växter har asexuell förökning.” I denna artikel innehåller de första meningarna nämligen en slags blandning av vad ordet ”asexuell” kan beskriva – inte bara i betydelsen av en mänsklig sexuell läggning utan även i betydelsen av asexuell reproduktion hos andra arter. Senare i artikeln börjar det enbart handla om asexualitet hos människor och där känner jag igen formuleringarna, men det ges i de allra första meningarna ingen avskiljning mellan vad som har med människor eller andra arter att göra och det leder så klart till förvirring. ”Att sakna könsorgan” är ingen formulering som har med asexualitet som mänsklig läggning att göra utan här handlar det om arter som faktiskt saknar sexuella organ och som förökar sig på andra sätt. Det kan till exempel handla om olika arter av växter, fiskar eller encelliga organismer som amöbor.
Wikipedia är inte är särskilt bra källa. I stället skulle jag förespråka att använda källor så som tryckta böcker eller att söka kunskap från personer som identifierar sig som asexuella själva. Om det nu är en identitet inom HBTQIA+ som det ska handla om. När jag började lära mig om asexualitet själv sökte jag litteratur och fann böckerna ”The Invisible Orientation” av Julie Sondra Decker och ”ACE” av Angela Chen och den första boken hänvisade också till AVEN som jag nämnt förut. AVEN är en webbsida som skapades av ett nätverk av asexuella och har funnits på webb-adressen http://asexuality.org sedan 2001. Den har blivit en samlingspunkt för asexuella över hela världen. I böckerna och på denna sida och även på andra håll där jag fortsatte att lära mig nämndes det att asexuella ofta får gliringar att de inte är riktigt mänskliga och får utstå skämt om att de nog är växter eller amöbor i stället. Jag trodde dock aldrig att jag skulle behöva skriva ett blogginlägg där jag på fullaste allvar redogjorde för skillnaden mellan asexuell läggning och asexuell reproduktion hos andra djurarter.
Under hösten samtalade jag med några vänner om detta och det ledde till många befriande skratt. Samtidigt berörde vi också detta på ett djupare plan. Jag tänker särskilt på samtalet jag hade med en vän som själv är evangelikalt kristen. Vi pratade om hur vi som asexuella och aromantiska skulle kunna känna oss trygga i den evangelikala kyrkan? Finns utrymme för det som berör oss och de frågor vi brottas med? Att möta en sådan här beskrivning av ens läggning, där det smyger sig in felaktigheter på mikrobiologisk nivå, det ger ett tydligt budskap: Här är du inte viktig. Här har vi inte utrymme eller intresse för att sätta oss in i vad er läggning innebär. Och jag vet att författaren till denna bok är välmenande i sin intention men jag måste ju vara tydlig och påpeka detta. Att läsa en beskrivning av sin identitet där det blandas in amöbor det är inte roligt. Hellre skulle det då inte tas med överhuvudtaget.
Många asexuella kämpar med att acceptera sig själva och det finns stor psykisk ohälsa. Många förstår inte sin läggning själva förrän sent i livet och vittnar sedan om att de spenderat stor del av sitt liv med att känna sig ”brustna” och ”trasiga”. En ser inte sin upplevelse beskriven i ett samhälle där både sexuell och romantisk attraktion anses vara en naturlig del av det mänskliga livet. Den som har det minsta intresse för asexuella och deras situation bör vara medveten om det. Asexualitet är dessutom inte ansett som en giltig läggning på samma sätt som andra läggningar vilket innebär att en inte har det skyddet när en till exempel uppsöker vård. Jag har under dessa två år lyssnat till många berättelser av både vuxna och unga där de blivit bemötta med att ”Detta kan inte vara naturligt” både av vänner och familj men också inom vården. Om en tar steget att komma ut som asexuell får en räkna med kommentarer om att detta inte kan vara mäsnkligt. I en bok som syftar till att visa stöttning mot personer som tillhör en sexuell minoritet och där asexualitet nämns som en av de läggningarna bör det visas respekt för detta.
Eunucker?
Definitionen som nämnts tidigare var jag förberedd på men riktigt upprörd blev jag då jag läste tankarna kring asexuella och eunucker på sidan 91. Eunucker? Ja, vad är det egentligen och varför tas detta upp i en bok som syftar till att stötta HBTQ-personer? Det är en bra fråga.
Anledningen till att eunucker nämns är ett bibelord från Matteusevangeliet 19:3-12 där Jesus citeras då han pratar om äktenskap och skilsmässa. Texten lyder såhär: ”De frågade: ”Varför har i så fall Mose bestämt att mannen skall skriva ett skilsmässobrev för att skilja sig?” Han svarade: ”Därför att ni är så förstockade tillät Mose att skiljas från era hustrur, men från början var det inte så. Jag säger att den som skiljer sig från sin hustru av annat skäl än otukt och gifter om sig, han är en äktenskapsbrytare.” Lärjungarna sade: ”Om mannens ställning till hustrun är sådan är det bäst att inte gifta sig.” Han svarade: ”Alla kan inte tillägna sig detta, utan bara de som har fått den gåvan. Det finns sådana som är utan kön från födseln och sådana som av människor har berövats sitt kön och sådana som själva har gjort sig könlösa för himmelrikets skull. Den som kan må tillägna sig detta.”
Detta är ju så klart en text som kan vara svår att förstå sig på. Jag har inte tänkt göra någon detaljerad utläggning av texten här, men här försvarar Jesus helt enkelt hustruns ställning i ett samhälle där kvinnor inte hade mycket att säga till om och där de var beroende av att männen tog det ansvar som det innebar att ha ingått i äktenskap med varandra. I ett samhälle där det dessutom fanns starka normer där alla förväntades ingå i ett äktenskap står Jesus också upp för dem som inte ryms inom den normen – de som inte kan ingå i äktenskap av olika skäl. Att kunna välja en annan väg än äktenskap och familjebildning var på den här tiden att bryta mot normen. Det fanns också människor som stod i starkt utanförskap och här kommer alltså eunuckerna in. De hade berövats sitt kön av människor. Det handlar helt enkelt om kastrering. Jesus lyfter upp dem i det här avsnittet och det är väldigt starkt. Att Jesus lyfter människor som var utanför och sågs ned på av andra är en starkt anledning till att jag själv är kristen.
Denna bibeltext har inspirerat många queera kristna och teologer. Det utanförskap eunuckerna fanns i kan många relatera till och även det att de liksom inte rymdes inom de traditionella könsrollerna. Den här texten från Bibeln kommer därför upp i många sammanhang där man stöttar en bejakande syn gentemot HBTQ-personer, men det finns risker att dra för snabba jämförelser också.
Per-Olof Eurell skriver i sin bok på sidan 91 såhär: ”De ”som inte kan gifta sig” står ordagrant i grundtexten ”är eunucker”. Kanske vi skulle kalla dem asexuella i dag. De var personer med biologiska funktioner som gjorde att de saknade könsdrift. Personer som kastrerades kallades också eunucker. De hade gjorts så av människor.”
Jag har läst en annan bok där en skribent gör kopplingen mellan den här bibeltexten och asexuella och det är pastorn Robert Eriksson i boken ”En enda kropp” – som för övrigt är en väldigt positiv bok som jag hjärtligt rekommenderar, men jämförelsen med asexuella i samband med denna bibeltext gjorde mig konfunderad även i det fallet. Jag undrar hur resonemanget ser ut här? Varför kommer asexuella personer på tanken när det gäller en bibeltext som handlar om personer som ej kan tillägna sig äktenskapet?
På Jesus tid fanns inte begreppet sexuell läggning i betydelsen som vi har i dag. I dag handlar sexuell läggning om upplevelsen av sexuell attraktion till andra. Per-Olof Eurell skriver väldigt bra om just det. Begreppen ”heterosexuell” eller ”homosexuell” fanns inte då. Äktenskapen var enbart mellan personer av olika kön och baserades inte på attraktion utan ingicks ofta av rent praktiska skäl. I centrum var barnalstrande och det var också därför det var så viktigt att kvinnan inte var sexuellt aktiv innan och att ingen annan man var tillsammans med henne. Släktens fortlevnad hade stor betydelse. Det är också därför vi ser i Bibeln hur stort lidande det var för kvinnor som inte kunde få barn, det var en stor skam för dem. Per-Olof Eurell skriver så bra om att det är därför vi inte kan påstå att Bibeln fördömer homosexualitet, som många kristna tyvärr gör. Men både han och Robert Eriksson verkar missa att det är också därför det inte går att säga att denna bibeltext har något med dem som identifierar sig som asexuella i dag att göra.
Asexuella personer fanns så klart även på Bibelns tid, det är inte något nytt sätt att vara människa på. Det som har förändrats i dag är att vi ser på sexualitet och sexuella relationer att där bör ingå attraktion och samtycke. Sexualitet är något som samtliga i relationen bör njuta av och tilltalas av. Nu känner inte alla människor attraktion på samma sätt och därför blir dessa identiteter som t.ex. asexualitet synliga och viktiga för människor att identifiera sig utifrån.
När Jesus talar om att det finns dem som av födseln är könlösa eller berövats sitt kön av människor och därför inte kan tillägna sig äktenskapet är det inte asexualitet han talar om. Asexualitet hos människor rör inte förmågan till reproduktion hos människor som vi ju gått igenom här tidigare. En asexuell person på Bibelns tid som inte kände någon attraktion på detta område hade inte det som skäl för att inte ingå äktenskap. Precis som personer i dag som är asexuella i länder där äktenskap är ett kulturellt krav inte kan förvänta sig att de ska kunna leva ett liv utifrån sin läggning. Jag tänker på den iranska unga kvinna som jag pratade med över zoom förra året och som berättade att det inte fanns någon möjlighet för henne att komma ut ens för sin familj och absolut inte leva sitt liv enligt sin läggning.
Både Robert Eriksson och Per-Olof Eurell har intention att styrka HBTQ-personer och vill därför inkludera asexuella. Men det blir en björntjänst i stället för något som uppmuntrar. En av de första YouTube-videorna jag såg på när jag först lärde mig om asexualitet var en med titeln “Asexual – a love story” med intervjuer med flera personer som identifierar sig som asexuella på olika sätt. Där finns en intervju med en ung asexuell person som entusiastiskt förbereder sig för sitt bröllop. Budskapet i videon är tillägnat alla asexuella som oroar sig över att de inte ska kunna finna en partner: Oroa dig inte! Om du drömmer om att gifta dig en dag så kan din dröm bli sann! De som gjort videon är nämligen medvetna om det som dessa pastorer har missat: det finns en stor oro bland asexuella kring att inte finna en relation. Många asexuella önskar också givetvis att starta familj en dag och bli föräldrar. Där finns också en annan som berättar om att hon är polyamorös. Under hela videon framstår det tydligt att tankar på hur en hittar relationer som fungerar är centralt för många asexuella.
Pastorer som önskar bli allierade till asexuella och komma med ett uppmuntrande budskap rekommenderar jag att se på den videon och försöka sätta sig in i lite vad det innebär att komma ut som asexuell, innan det kommer uttalanden som de här.
Men det är inte det som gör mig mest upprörd över den tanklösa jämförelsen med eunucker. Mitt hjärta brister då jag tänker på alla de asexuella som lider av upplevelsen av att vara ”defekta”, ”trasiga” och att de inte fungerar som ”de ska”. De blir som nämnt tidigare bemötta med sådana budskap även inom vården. Många asexuella orkar inte komma ut. Också av anledningen att de inte orkar förklara för andra vad deras identitet innebär. Det borde också pastorer och andra som önskar bli allierade ta till sig och försöka i alla fall läsa något annat än en wikipedia-sida för att börja förstå.
Jag har full förståelse för att det inte går att veta allt eller förstå allt. Men en pastor och andra som önskar bli en allierad till HBTQ-personer borde ha förståelse för att dessa saker är känsliga! Dessa saker som har med sexualitet, identitet och – ja, faktiskt behöver jag nog påpeka detta – kroppar och organ att göra. Att påstå att ”eunucker” nog är det vi kallar för asexuella i dag är så otroligt okänsligt, att jag faktiskt saknar ord. Hur kan en pastor som önskar stötta HBTQ-personer missa hur opassande detta är? Detta handlar om människor som redan är utstötta och känsliga för budskap i samhället som får dem att känna sig ”onaturliga”, ”fel” och ofullkomliga.
Och mitt hjärta brister ännu mer när jag ju tänker på detta – många asexuella är dessutom transpersoner. Det som rör kroppen är för en transperson känsligt på ett sätt som vi cis-personer inte kan greppa. Jag som asexuell cis-person känner också att det kryper i mig då min läggning beskrivs som detsamma som att vara ”könslös” och en ”eunuck”. En eunuck är ju en person som blivit kastrerad och därför saknar en del av den mänskliga kroppen.
Gör om, gör rätt!
Det är otroligt positivt att pastorer, teologer och andra som vill stötta HBTQ-personer även vill inkludera asexuella. Ni ska veta att det betyder oerhört mycket och är välbehövligt! Asexuella är inte självklart inkluderade överallt och blir ofta ifrågasatta. De räknas ofta inte med i samtal som rör HBTQ-personer och det finns därför ett stort mörkertal om det psykiska lidande som många utstår i form av t.ex. minoritetsstress, utanförskap och osynliggörande. Och vad gäller erfarenheter av omvändelseförsök. Många asexuella orkar inte komma ut och det gäller även inför nära vänner och familj, även om de i övrigt är bejakande gentemot HBTQ. En stor tyngd är det att möta okunskap och felaktiga uppfattningar. De blir också skrivna på näsan och mansplainade och får höra att: ”Sådär kan det ju inte fungera!”
Att komma ut som asexuell inom frikyrkan är också speciellt med tanke på att dessa sammanhang är väldigt amatonormativa och har en uppfattning om att sexualiteten hör hemma inom den tvåsamma relationen. Asexualitet kan dessutom sammanblandas med en negativ inställning till sex och så klart celibatet som inte alls har med detta att göra, då celibatet är en livsstil som väljs medan asexuell är en läggning och del av identiteten. Ordet ”asexuell” är för de flesta inte en läggning utan ett ord som beskriver en känsla, ett uttryck eller något helt annat. Att stå upp för sin identitet som asexuell är därför att ta ett väldigt modigt steg.
Asexuella unga har förväntningar på HBTQ-bejakande sammanhang på ett annat sätt än de som är äldre. Det blir mer och mer etablerat som en läggning och det finns unga som därför förväntar sig att bli bemötta med samma respekt som personer av andra läggningar. Asexuella har dock sina egna utmaningar t.ex. på grund av att de inte har skydd i diskrimeringslagen. En stor del av asexuella brottas med oron och sökandet efter meningsfulla relationer och det kan vara därför en söker sig till kyrkan för stöd och hjälp.
Jag uppmanar Per-Olof Eurell att korrigera sin bok. Om han önskar inkludera asexuella – var god att ta reda på vad det handlar om först. Det kan innebära väldigt mycket då det finns en stor bredd men det kan faktiskt aldrig handla om att sakna könsorgan då de ord som beskriver mänsklig sexuell läggning har med upplevelsen av attraktion att göra.
Jag vill också uppmana er teologer, pastorer och präster att tänka efter före. Dra inte för snabba jämförelser! Uttala er inte om asexuella om ni inte först har intresse av att lyssna och lära er vad asexuella själva uttrycker är deras utmaningar i vardagen. Om ni möter en ung asexuell person – var god att ha i åtanke att den personens dröm kanske är just att få gifta sig en dag. Det kanske inte är så, men att uttala sig att ”asexuella inte kan tillägna sig äktenskapet” är ju otroligt okänsligt med tanke på hur många asexuella som oroar sig över just den saken.
Jämför inte asexuella med kastrerade människor. Det är fruktansvärt och mitt hjärta brister! Eunucker i alla ära, vi har mycket att lära oss om människor som under historiens gång utsatts för utanförskap och det är fantastiskt att Jesus vill lyfta upp dem som våra förebilder! Men akta er – för det kan lätt missuppfattas. Vad är det ni menar egentligen? Lyft näsan från bibelsidan och tänk efter en stund – är det verkligen så ni tror att dem som går med asexuella flaggan i en Pride-parad, exempelvis, önskar bli omtalade?
Jag har tänkt på en bild när jag läst den här boken och jag ber er att tänka på att jag är pastor och teolog själv, så denna tillsägelse är lika mycket ägnad åt mig själv. Men såhär har jag tänkt: att vi pastorer som är så vana vid att bli lyssnade på och uttala oss om saker och ting ofta är som stora, kraftiga elefanter. Elefanter är godmodiga djur, och på samma sätt tror jag att många av oss pastorer vill väl i det vi gör! Men när jag ser hur pastorer kan uttala sig om asexuella utan att först visa respekt nog att sätta sig in i vad det innebär är det som att se på en elefant som vill gå in i en porslinsaffär. Jag vill utropa: ”Nej! Akta! Det är ömtåligt!” Men jag hör både ”krisch” och ”krasch”.
Asexuella personer är starka personer. Det måste de vara om de vill stå upp för sig själva. Men de är också ömtåliga och naturligtvis ovärderliga. Visa respekt och varsamhet. Jag ber er alla pastorer, präster, teologer och övriga.
Det är inget fel med att vara elefant. Men tänk på att först använda era stora, fina öron!
acedadadvice aceweek afobi allierad allonormative amatonormativity aroace aromanticism asexualitet awareness bibeln böcker christmas community EKHO english feminism fetischism frikyrkan förebild gudstro gästblogg HBTQIA+ katt kommautprocess Kristna Regnbågsrörelsen microlabels poesi predikan pride queerfobi religionsdialog representation yasminebenoit youtuber
The Aromantic Perspective 